Kristin i våra tankar

Den 6 april 2003 tvingades vår dotter Kristin Aasa lämna oss, alldeles alldeles för tidigt. Föräldrar ska inte behöva uppleva sina barns död. Under åren som följer far många tankar genom våra huvuden. Upplevelser bearbetas och erfarenheter lagras. I den här bloggen försöker jag förmedla en del av våra tankar i tiden efter Kristin.

Pappa Lars-Göran

fredag, november 10, 2006

Mitt i natten

En av de kvällar vi alltid besökt Kristins grav har givetvis varit Alla Helgons afton. Det här året var vi bortresta under dagarna innan och landade på Skavsta flygplats vid 23:30 tiden. Efter en försiktig bilresa hem p.g.a tät dimma hade klockan blivit strax efter halv ett innan vi var framme i Södertälje. Givetvis ville vi åka till graven fast klockan var så mycket.

Kanske man tror att en kyrkogård ska vara kuslig mitt i natten men det var den inte. Vid Kristins grav brann fortfarande massor med ljus liksom det gjorde på hela kyrkogården. Vi var givetvis ensamma där och dimman låg tät men alla ljusen, som var och en speglade massor med minnen och kärlek till en anhörig eller nära vän som gått bort, gjorde att det låg en värme över alla gravarna som kändes bra. Det är ju där vi har vår älskade Kristin, det är där vi tvingats skiljas från henne. På ett annat sätt finns hon ju med oss överallt men ni förstår säkert vad jag menar.

Det här året fick vi inte träffa Kristins kompisar men alla ljus och blommor vittnade att hon fortfarande är ihågkommen av många. Det känns väldigt bra!